Mattias Nords krönika: Hur skapar vi motivation och möjligheter för juniorer att satsa vidare på sin sport?

Mattias skriver i månadens krönika om att etablera en regional spelarutbildning för unga spelare som kan pågå under främst gymnasieåren för att ge mål, motivation och mening att fortsätta sin handbollsutbildning och driva sin individuella utveckling ytterligare några år efter spelarutbildningen.

Bästa handbollare.

Helt nyligen genomförde vi årsstämman i Handbollförbundet Väst, vilket dels innebar att verksamhetsåret 2024 med stämmans godkännande kan läggas till handlingarna med en rejäl guldkant sett till framgångar på olika plan. Otroligt kul. För egen del har jag fått förtroendet att ännu ett år vara ordförande för ett fantastiskt handbollsförbund. Stort tack för det.

I några olika forum pågår debatt och kunskapsdrivande kommunikation kring handbollens selektering och talangutveckling kopplat till främst den bok som Patric Brenning skrivit. Jag tycker det är en klok debatt och adderar man dessutom de forskningsrapporter om svensk ishockey som publicerats av Karolinska institutet med snarlika resultat, så kan man snabbt avfärda de som hävdar att påvisade mönster inte har sakliga grunder. Det vågar jag nog påstå att de har, men det viktiga är ju vad vi gör med de insikter, kunskaper och underlag som vi får till oss.

Jag har varit inne på ämnet tidigare, men ska fördjupa mig lite på temat spelarutveckling och spelarutbildning nu när det är extra aktuellt inom vår älskade sport.

Först av allt vill jag säga att jag tycker att vi i grunden är väldigt bra på att utbilda handbollsspelare via det utbildningssystem via har i Sverige. Det som jag däremot under det senare året på olika sätt drivit lite debatt kring är ett bredare synsätt och hur vi kan öka möjligheterna till mer långsiktiga satsningar. För mig är det alltid pyramidperspektivet som råder. Ju bredare bas vi klarar av, desto mer ökar konkurrensen och vi skapar förutsättningar för en både högre och vassare topp.

Sett till uppbyggnaden i den svenska spelarutbildningen, så finns det en rad flaskhalsar och barriärer där vi sannolikt tappar spelare helt eller delvis från en framtida satsning. Det finns exempelvis många olika uppfattningar om vad Sverigecupen är och vilket syfte den har. Många ser den som ett mästerskap och som en slutpunkt på spelarutbildning 1-8 och därmed blir den även en tydlig avgränsning för unga handbollares drömmar. Jag har exempelvis sett spelare i 14-årsåldern som väljer att inte delta i spelarutbildningens olika teman med motivet att de inte siktar på att komma med i ett Sverigecupen-lag. Likaså finns det spelare som inte deltar på samtliga teman eftersom de noterat att det finns många duktiga spelare på samma position, och därför är de inte med på övriga teman för att inte riskera att bli bortvalda. Ska inte påstå att det handlar om den stora massan, men varje gång någon med skakig självkänsla väljer den vägen så riskerar vi att gå miste om en framtida talang vilket är en förlust för handbollen.

Slutligen finns det spelare som slutar med handbollen när de inte blir uttagna till Sverigecupen eftersom de blir besvikna och ser det som omöjligt att ta sig vidare i det utbildningssystem vi har. Man upplever sig ratad och saknar möjlighet att bli exponerad för fortsatta uttagningar till de utbildningar som står till buds.

För att skapa en mer långsiktig bild och påvisa att det finns fler uttagnings-, utvecklings och utbildningsmöjligheter under en längre period av ungdomsåren behöver vi komplettera den nuvarande spelarutbildningen. Med den uppfattningen som grund driver jag nu med utgångspunkt i Handbollförbundet Väst ett projekt med målbilden att etablera en regional spelarutbildning för unga spelare som kan pågå under främst gymnasieåren för att ge mål, motivation och mening att fortsätta sin handbollsutbildning och driva sin individuella utveckling ytterligare några år.

Det kommuniceras ofta att man ska tänka långsiktigt och inte ge upp bara för att man inte blir uttagen till något eller inte kommer in på det man sökt. Ofta nämns namnkunniga spelare som aldrig spelat i U-landslag, men som i seniorsammanhang blivit världsstjärnor. Det är ju sant och bra, men det som vi enligt min uppfattning missar är ett vara tydliga med vad som erbjuds. Vilken spelarutbildning ska man gå under gymnasieåren om man är 16 år, bor på en ort med ett division 3-lag och man är långt borta från uttagningsmöjligheter till ett riksläger? Hur får man fortbildning och högklassigt stöd om man inte vill flytta till ett NIU, inte känner sig mogen att klara av ett elitförberedaande vuxenliv på egen hand eller helt enkelt inte kommer in? Här anser jag att vi som SDF både har ett ansvar men inte minst en möjlighet att etablera något som är inspirations- och motivationsdrivande.

Både Brennings bok och nämnda forskningsrapporter har från sitt håll gjort det tydligt med problematiken att blanda ihop talang med biologisk mognad. Vi kan utläsa att en stor del av de som når framgång på världselitnivå är födda på andra halvåret, men utgår man från uttagningar och gallringar i tidiga ålder, så är förhållandet nära nog det motsatta, dvs tidigt födda och därmed barn/ungdomar som kommit längre i sin biologiska mognad blir i högre utsträckning uttagna. Problemet är uppenbart. Spelare med den sanna talangen blir ratade och i värsta fall slutar de med sporten långt innan de nått sin topp. Den andra sidan av myntet är spelare som varit tidiga i sin biologiska mognad i högre utsträckning inte når samma topp, eftersom framgångarna kommer för tidigt och på fel grunder, vilket gör att när konkurrenterna kommer i kapp så sinar motivationen.

Utan att kunna siffrorna för när på året som spelarna i Sverigecupen är födda, så kan man ju anta att tidig fysisk mognad belönas även i den fysiska sporten handboll. Tar man det ett steg till och reflekterar över handbollens U-landslag som ju är sammansatta av två årskullar, så är det en rimlig tanke att det är ganska få som är födda på andra halvåret av den yngre kullen. Det hade kanske varit smakfullt att ha fakta på bordet istället för antaganden, men en snabb okulär besiktning säger att jag åtminstone inte har helt fel.

Är det då ett problem för handbollen? Jag tror att det finns fog för påståendet att de allra flesta av våra spelare som når och spelar på högsta elitnivå kommer fram genom befintligt utbildningssystem, och jag återvänder kort till min inledning. Vi har ett bra system redan nu och vi ska inte göra om det. Det vi däremot kan och behöver göra, är att komplettera den struktur som finns idag.

Min reflektion är därför inte riktad till de som per idag går igenom hela systemet och når eliten. Det är mer en öppen tanke kring hur många potentiellt framgångsrika handbollsspelare vi har tappat och fortfarande förlorar när de sorteras bort i talanglotteriet, tappar sugen och lägger av. Ännu viktigare är kanske följdfrågan: Hur skulle kvaliteten och konkurrensen i våra serier förändras om vi lyckades behålla fler ambitiösa handbollare några extra år istället för att de lägger av och tappas bort från sporten?

Det är lätt att måla upp utmaningar och problembilder, men under mina egna vingar pågår det just nu enkla pilotprojekt för att se om man med riktade resurser kan förändra målbilder och möjligheter hos individer i målgruppen. Visionen som jag jobbar med i Handbollförbundet Väst är att inom snar framtid skapa en breddakademi på SDF-nivå som ökar motivation och möjligheter för juniorer att satsa vidare på sin sport, så att vi inte tappar dem för tidigt. Det ger oss i bästa fall fler aktiva spelare i seniorserierna och förhoppningsvis fler spelare som har en tillräcklig utbildningsnivå för att efter avslutade gymnasiestudier på allvar kunna satsa vidare mot eliten. Jag tror det är en avgörande fråga att hålla drömmar vid liv och visa på utvecklingsvägar och kul upplevelser på vägen framåt.

Tack för att jag fick låna din uppmärksamhet en stund.

Allt gott!

Mattias Nord, Ordförande Handbollförbundet Väst

Fler krönikor med Mattias Nord

Februari 2024: Värdet av det sunda samtalet
Januari 2024: Om att hitta rätt belastning för våra spelare och bristen på kvinnliga tränare
December 2024: Om att skapa en kompletterande utbildningsplattform för unga spelare Länk till annan webbplats.
November 2024: Så påverkar kortsiktig vinstmentalitet handbollens framtid Länk till annan webbplats.
Oktober 2024: Vi ska komma ihåg allt som är bra samt om Sverigecupen Länk till annan webbplats.
September 2024: Vikten av #schysstmatch och långsiktig talangutveckling inom handbollen Länk till annan webbplats.
Augusti 2024: Om långsiktig utveckling och kommunikation Länk till annan webbplats.